måndag 31 maj 2010

Gamla Stickan

Helt plötsligt blev det sommar. Det har hänt en del sen sist men inspirationen att blogga har inte varit tillräckligt stark. För en vecka sedan kom jag hem från ännu en tripp till Italien, men den resan förtjänar ett eget inslag i min blogg så snart jag har sorterat alla bilder och bokat in en tid i min obefintliga kalender.

Dagens inslag tänkte jag tillägna min gamla gräsklippare.

Det började redan i går kväll, då jag bestämde mig för att klippa gräset för första gången i år.
P.g.a. utlandsresan och ett regelbundet regnande har det liksom helt enkelt inte blivit av.
Väl medveten om att det skulle bli en hård utmaning tankade jag min gamla trotjänare "STIGA Tornado" från tidigt 90-tal och drog igång den på tredje draget. Fantastiskt för en snart 20 år gammal maskin.
Gräset var dyngsurt och 20 - 30 cm högt. Jag tog sats och lyckades skjuta den 4 meter innan den stannade för att det var fullt med hö under kåpan. Klippningen påminde om att köra in en snöförare i halvmeterdjup blötsnö, trots att klipparen har 4 hästar under huven.
Två timmar och 87 omstarter senare var jag äntligen klar med ena halvan av min gräsmatta.
Resten fick anstånd till nästa dag.

(Idag)
Efter att ha ätit en middag bestående av pasta och räksås kopplad jag in hörlurarna till mobiltelefonen, startade Stickan (på första draget denna gång) och beslutade mig för att börja i slänten framför ingången till mitt hus. Jill Johnsson sjöng "Kärleken är", solen sken och allt kändes bra.
Efter ett par minuters klippning hörde jag ett slamrande ljud bakom Jill Johnsson, och helt plötsligt stannade Stickan. Samtidigt skiftade telefonen låt och jag hamnade mitt i lektion nr 24 av en Engelsk-Italiensk språkkurs som jag hade laddat ned från Pirate Bay. Jag hade ställt in mobilen på "random". Eftersom jag tidigare bara hade hunnit till lektion nr 1 förstod jag inte ett ord.
Skitsamma, Jag provade att starta Stickan igen men kniven gick inte runt. Den satt stenhårt fast.
Konstigt, jag visste att jag inte hade kört på någon sten eller liknande.
Då gick det upp ett Liljeholmens.
- Fan ! Jag har ju inte kollat om det finns någon olja i motorn. Den har förstås skurit i den branta sluttningen p.g.a. utebliven smörjning.
- Vad gör jag nu ? tänkte jag. Min första tanke var: "Köp en ny" Pappa har ju många gånger erbjudit sig att köpa en ny klippare åt mig, men jag har gnetat på och lagat den varje gång den har krånglat. Nu verkade det som om jag var tvungen att krypa på korset till slut.
Eftersom jag är tjurig och nyfiken av mig bestämde jag mig i alla fall för att skruva isär motorn och kolla vad det är för fel. När jag skulle montera bort topplocket från cylindern drog jag av en av topplocksbultarna. Konstigt ! En M8 bult som bara gick tvärt av. Jag lyckades i alla fall öppna cylindern och kunde konstatera att den hade skurit ordentligt. Ett par djupa fåror i cylinderloppet. Det såg ut som om M8:an hade åkt rutchkana upp och ner där inne. 
 - Nu är det i alla fall kört, tänkte jag.
Men jag lyckades dra runt kniven och kolven rörde sig därmed i cylindern. Tja, jag kan ju montera ihop den och testa igen, tänkte jag. När allt var ihopmonterat och jag skulle sätta fast kabeln på tändstiftet, visade det sig att kabeln hade hamnat inunder motorkåpan, så jag fick montera isär alltihopa igen, plocka fram kabeln och montera ihop alltihopa igen. (Förutomtom den topplocksbult som hade gått av förstås)
Jag fyllde tanken med lite bensin, drog i startsnöret två gånger, och tro´t eller ej. DEN STARTADE och gick som en klocka.
OTROLIGT ! ! !
Jag kunde klippa hela gräsmattan och även denna gång kunde jag avslå tanken på en ny klippare.
Nu var jag värd en starköl tänkte jag, men det visade sig att jag tog den sista efter gårdagens klippning.
Jag fick hålla till godo med en Falcon  2,1 %.

Sensmoral:
1. Klaga ALDRIG på en Stiga med Briggs & Stratton.
2. Kolla först om du har någon öl hemma innan du börjar klippa gräset.

torsdag 7 januari 2010

2009 - Året som gott

Så blev det ett nytt år till slut. Om det blir ett gott år återstår att se, men jag tror det.
Utgångsläget för förbättringar är exceptionellt gott. Allt måste ju helt enkelt peka uppåt !
(Undantaget är termometern som hittills har pekat ständigt nedåt)

Det har inte varit roligt att se på när nästan 150 arbetskamrater får lämna jobbet p.g.a. att ett mindre antal pennningkåta ekonomer har blåst upp sin ballong med fiktiva värden tills den sprack. Att bli uppsagd p.g.a. "arbetsbrist" måste kännas hånfullt när orsaken till arbetsbristen är framkallad av en världsomfattande spekulationshärva. Hur länge till ska vi tillåta att dom får spela i sandlådan (börsen), med världens befolkning som insats ?

Har då 2009 enbart varit ett bedrövelsens år ?

Personligen anser jag att svaret är NEJ !
Det går alltid att hitta ljuspunkter i ett mörkt rum.

Om man får vara egoistisk, så är det ju verkligen ett ljus i mörkret att man fått förmånen att tillhöra den skara som fortfarande behövs i arbetslivet.
Nu pekar det åter uppåt igen och förhoppningsvis får många av arbetskamraterna återvända så småningom.
Men tyvärr är konjunkturer som en rutchkana. Det går fortare utför än uppför.
En lågkonjunktur kan även jämföras med en skogsbrand. Den är nödvändig, den kommer alltid förr eller senare, den är jättejobbig när den rasar, men det kommer alltid ut nåt positivt ur den till slut.

En synnerligen positiv upplevelse under året var vår vandringsresa till Italien. Minnena från den resan kommer att ligga överst i högen ett tag till.

I övrigt har jag insett att när man försöker tänka tillbaka på vad man har gjort under de senaste 12 månaderna, så blir hjärnan blockerad på något vis. Jag kommer nästan inte på någonting. Det är tydligt att man borde börja skriva dagbok på gamla dar.
Jag minns i alla fall att det var ett år fyllt av långa sköna vandringar i bl.a. Höga Kusten.





2009 avslutades i alla fall på ett positivt sätt.

För första gången på 15 år beslutade jag mig för att jag och min familj skulle fira jul hemma hos mig i Österforse. Det har annars varit en tradition att julen firas hos min bror i Sollefteå, men eftersom han, med fru, drog till Karibien på en 3-veckors kryssning, föll det sig naturligt att bryta traditionen.
Det var fantastiskt roligt att få "ta hand om" hela arrangemanget, med julmaten och allt som tillhör.
Det blev en lyckad tillställning och gästerna var nöjda. Mina söner uttryckte flera gånger att "Det här var ju en helt OK julafton, Farsan." På den generationens språk är det ett mycket gott betyg. Det kan jämställas med "skitbra".





Nyårsafton firades på tu man hand i Kramfors tillsammans med min Käraste, en Oxfile, en Amarone och en äkta Champagne. Det var också "helt OK".





Nyårslöften har jag aldrig nånsin tidigare givit. Den här gången gav jag 3 st:
1. Bjuda A. på frukost på sängen på Nyårsdagen.
2. Boka en ny resa till Italien under 2010
3. Hälsa på mina söner i Sundsvall lite oftare än jag har gjort hittills.

Tro det eller ej.
Alla tre löftena är uppfyllda redan första veckan på året !!!

Det första var ju rätt naturligt att uppfylla första veckan.
Det andra känns underbart. Bokat & Klart. Det blir en resa till Sorrento, med utflykter till Amalfi-kusten, Vesuvius, Neapel och Capri. Skönt att ha något att längta till igen. Jag lär återkomma till detta.
Det tredje skedde i Trettondagshelgen i samband med ett besök hos goda vänner i Sundsvall.

Nu är helgerna över för den här gången och det känns riktigt skönt att få börja jobba igen.
Det blir nya utmaningar varje dag och varje löst problem är en framgång.

Jag hoppas att även 2010 blir "Året som gott"

Bloggintresserade