Utflykt till Rotsidan

- Kan vi inte göra en härlig, rogivande utflykt idag, sa Anita på lördag förmiddag.
- Jovisst, och vad kan vara härligare än en dag på Rotsidan. Denna pärla i Höga Kusen.
Där finns absolut ingenting, men ändå allt som behövs för en avstressande dag och för påfyllning av energi.
Sagt och gjort. Kokade kaffe, bredde mackor, stoppade ned några bullar och frukter i ryggsäcken , på med långkalsongerna och tjocktröjan, och snabbt iväg.
Solen sken från en klarblå himmel och förväntan var stor.

45 minuter senare parkerade vi bilen och gick de sista 500 meterna till de underbara släta klipporna som havet har smekt under tusentals år.

 Vågorna slog in mot stenarna och kastades upp i kaskader.
Det blåste rätt friskt, men det är ju en del av tjusningen på denna plats under höstmånaderna.

Det var underbart att få strosa på i egen takt och lyssna på det eviga brusandet. Osökt kom vi att jämföra detta med de vandringar vi gjorde i Italien och vi kunde konstatera att på många vis var detta faktiskt minst lika rofyllt och energigivande. Ligurien var toppen, men Rotsidan spelar i samma division.

Vi har säket varit där 20 gånger,

men det är lika fascinerande varje gång.

Vi sökte skydd mot vinden i en liten klippskreva och dukade upp fikat på en sten. Det var underbart gott.

Efter 2 timmars "strövtåg" kände man sig

som en ny människa och vi kunde åka hem igen, fullständigt nöjda med denna dag.

För att få lite stänk av Italien, snodde vi ihop att par pizzor och drack ett nytt italienskt rödvin som systembolaget hade på hyllan.

Vilken härlig dag.

Och vilka fina bilder det blev.